Nedan följer en exempelsamling på hur man skriver referenser enligt Harvard-modellen (kallas även författar-år- eller namn-år-stilen). Den beskrivs utförligt i The Chicago Manual of style. The essential guide for writers, editors, and publishers. (2003). 16 uppl. Chicago: University of Chicago Press, och den 16:e upplagan i dess online-version.16:e upplagan Chicago manual - online

Källorna ska alltid skrivas i bokstavsordning i den referenslista eller litteraturlista som du skapar för din uppsats.

Information hur Du refererar i den löpande texten hittar Du under Källhänvisningar Harvard.

Bok med en författare

Inkludera följande (om tillgängligt): författarens efternamn och förnamn; utgivningsår (copyrightår); titel; Serie, volym, del, band; upplaga (om ej 1:a uppl.) ; Förlagsort (ej tryckort!) och förlag.

Exempel:
Bryman, Alan. 2008. Social research methods. 3. Uppl. Oxford: Oxford University Press.
Trost, Jan. 2008. Att skriva uppsats med akribi. 3 (rev.) uppl. Lund: Studentlitteratur.

Bok med två eller flera författare

Fabozzi, Frank J., Modigliani, Franco och Jones, Frank J. 2010. Foundations of financial markets and institutions. 4.uppl. Boston: Prentice Hall.

Bok med redaktör/er (antologi/samlingsverk)

Redaktör ska anges för samlingsverk/antologier i parantes mellan redaktörens namn och utgivningsåret.

Exempel:
Kamrany, Nake. M. och Dayt, Richard H. (red.). 1980. Economic issues of the eighties. Baltimore: John Hopkins Univ. Press.

Kapitel/del i bok (antologi/samlingsverk)

Inkludera följande (om tillgängligt): kapitelförfattares efternamn och förnamn, utgivningsår (copyrightår); kapiteltitel; boktitel; Redaktör(ernas) för och efternamn samt red. inom parantes; Serie, volym, del, band; upplaga (om ej 1:a upplaga) kapitlets sidnr; Förlagsort (ej tryckort!) och förlag.

Malmberg, Anders. 2003. Beyond the cluster – local milieus and global connections. I Remaking the Global Economy , Jamie Peck and Henry Wai-chung Yeung (red.) , 145-162. London: Sage Publications.

Tidskriftsartikel

Inkludera följande om tillgängligt: artikelförfattare efternamn och förnamn, utgivningsår (copyrightår); artikeltitel; Tidskriftstitel; årgång och/eller volym och nr samt artikelns sidnr.

Exempel:
Lundmark, Linda. 2005. Economic Restructuring into Tourism in the Swedish Mountain Range.  Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism 5(1): 23–45.

Ståhl, Christian. 2007. Det mytologiska självskadebeteendet. Könade stereotyper och idealtypiska berättelser.  Socialvetenskaplig tidskrift. 4: 280-294.

Elektronisk tidskriftsartikel

Samma uppgifter ska med som för en tryckt tidskriftsartikel (se ovan) samt länkning till webbadress (URL) och i del fall åtkomstdatum (främst för artiklar fritt tillgängliga på webben). När det gäller länkning till webbadress går det att länka antingen till den URL som Du ser att artikelns abstrakt har eller till den URL eller DOI som utgivaren anger att man skall använda.

Ofta anger idag utgivarna själva hur Du skall skriva referensen. I vissa fall går det även att länka till artikelns egen unika URL. Det gäller främst för tidskrifter som är fritt tillgängliga på webben. MEN - du måste kontrollera så att referensen får rätt stil i din referenslista.

Exempel:
Lundmark, Linda. 2005. Economic Restructuring into Tourism in the Swedish Mountain Range. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism,Vol. 5, No. 1, 23–45. DOI: 10.1080/15022250510014273

Ståhl, Christian. 2007. Det mytologiska självskadebeteendet. Könade stereotyper och idealtypiska berättelser.  Socialvetenskaplig tidskrift. 2007: 4, 280-294. http://www.socwork2.gu.se/svt/ARTIKLAR/2007/SvT2007.4.Stahl.pdf (Hämtad 2010-03-05)

Tidningsartikel

Inkludera följande (om tillgängligt): artikelförfattare; utgivningsår; artikeltitel; tidning och månad år för artikeln.

Exempel:
Reaves, Jessica. 2001. A weighty issue. Ever-fatter kids. Interview with James Rosen. Time. 14 mars.

Tidningsartikel på webben

Samma uppgifter som för en tryckt tidskriftsartikel ska med (se ovan) och URL samt åtkomstdatum som sätts inom parantes. Om den kompletta URL:en blir väldigt lång räcker med att uppge tidningens URL, exempelvis http://www.dn.se förutsatt att alla andra uppgifter är kompletta.

Reaves, Jessica. 2001. A weighty issue. Ever-fatter kids. Interview with James Rosen. Time. 14 mars. http://www.time.com/time/nation/article/0,8599,102443,00.html (Hämtad 2001-07-14)

eller

Reaves, Jessica. 2001. A weighty issue. Ever-fatter kids. Interview with James Rosen. Time. 14 mars. http://www.time.com/ (Hämtad 2001-07-14)

Webbsidor/internetkällor

För internetkällor inkludera i den mån det finns tillgängligt följande uppgifter: författarens, organisationens eller myndighetens namn; årtal då det du citerar senast ändrades (om tillgängligt); dokumentets eller sidans titel; webbplatsens titel eller ägare; fullständig URL-adress (http://….), samt datum då du hämtade dokumentet/informationen från dess plats på nätet.

Grundtips: Tänk på hur du skulle göra om verket fanns i tryckt version.

Europeiska kommissionen. 2010. Europeiska kommissionen 2010–2014. http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/index_sv.htm (Hämtad 2010-03-03)

LO. 2010. LO- Landsorganisationen i Sverige – Vår historia. http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/3FAC3BF28773FD47C1256E3C00534DDC (Hämtad 2010-03-03)

Blogginlägg

Uppge författare till och datum för blogginlägg, exempel:

Bildt, Carl. 2009. Lördag med diverse. Alla dessa dagar, 29 okt. http://carlbildt.wordpress.com/2009/10/ (Hämtad 2010-03-03)

Uppslagsverk/lexikon

För referenser till en artikel i ett elektroniskt uppslagsverk inkludera om tillgängligt: artikelförfattare, utgivningsår, artikeltitel, uppslagsverkets titel; fullständig URL-adress (http://….), samt datum då du hämtade artikeln.

Exempel:

Selander, Staffan och Kroksmark, Tomas. 2010. Didaktik. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/didaktik (Hämtad 2010-11-30)

Om artikelförfattare saknas skriv istället artikeltiteln först:

Pink Floyd. 2010. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/pink-floyd (Hämtad 2010-11-30)

Akademisk avhandling

Samma uppgifter som för bok (se ovan) plus uppgift om universitet där examen är avlagd. Du använder förkortningen diss. för doktorsavhandling och lic.-avh. för licentiatavhandling.

Exempel:
Bruce, Christine. 1997. The Seven faces of information literacy. Diss. , University of New England, Australia 1996. Adelaide: Auslib Press.

Lind, Mikael. 1996. Affärsprocessinriktad förändringsanalys : utveckling och tillämpning av synsätt och metod. Lic.-avh., Linköpings universitet. Linköping: Linköpings universitet.

En typisk referens till en e-publicerad svensk sammanläggningsavhandling:
Abramowicz, Konrad. 2011. Numerical analysis for random processes and fields and related design problems [Elektronisk resurs]. Diss. (sammanfattning) Umeå: Umeå universitet. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-46156

Konferenstryck

Föredrag på konferenser och seminarier publiceras i samlingsverk. Dessa kallas proceedings. Konferensens titel och tidpunkt samt konferensort ska tas med om de är kända. När du refererar till ett konferensbidrag refererar du till en del i en bok (se ovan). Ibland publiceras sådana bidrag i tidskrifter och behandlas då som en vanlig tidskriftsartikel.

Hall, C. Michael. 2007. North-south perspectives on tourism, regional development and peripheral areas. I Tourism in peripheries : perspectives from the north and south, Dieter K. Müller and Bruno Jansson (red), 19-38. Perspectives on tourism in Nordic and other peripheral areas, 2004, Umeå. Wallingford, CABI.

Riksdagstryck

Proposition 2006/07:126. Tillsyn över hundar och katter. Stockholm, Jordbruksdepartementet.

Betänkande 2006/07: KrU2. Museer. Stockholm, Kulturutskottet.

Lagar och författningar

För lagar och författningar inkludera följande publiceringstid (SFS-nummer eller motsvarande), titel på lagen, utgivningsort och utgivare.

SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm, Justitiedepartementet.

SOSFS 2005:13. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och planläggning inför höjd beredskap. Stockholm, Socialstyrelsen.

SOU och Ds

SOU och Ds behandlas som en rapport med organisation som författare om det finns en tydlig kommitté eller liknande som utfört utredningen. Saknas detta behandlas de som en skrift utan författare.

SOU 2002:71. Personsäkerhetsutredningen. Nationell handlingsplan mot våld i nära relationer: delbetänkande. Stockholm: Fritze.

Ds 2011:2. Avskaffande av den obligatoriska byggfelsförsäkringen. Stockholm, Miljödepartementet.

Rapporter/delar i serier

Pettersson, Rune. 2001. Trovärdiga bilder. Rapport/Styrelsen för psykologiskt försvar: 180. Stockholm, Styrelsen för psykologiskt försvar.

Personlig kommunikation

Till personlig kommunikation räknas information Du fått via t.ex. e-postbrev,telefonsamtal, intervjuer, föreläsningar etc. Du ska alltid ha tillstånd från personen i fråga innan du refererar och har anonymitet utlovats måste ett sådant löfte hållas. Om möjligt ska Du spara en kopia. Mer information om etiska regler för forskning hittar du hos CODEX - samlingen av regler och riktlinjer för forskning. CODEX

Observera att i Harvardsystemet anges "personlig kommunikation" ibland i en fotnot på den sida där du refererar till den, och den ska då inte finnas med i referenslistan då det normalt inte är möjligt för läsaren att lokalisera källan. Kolla med din lärare/handledare om Du är osäker!

En referens till en personlig kommunikation ska innehålla så mycket information som möjligt: namn, tjänsteställning/motsvarande, plats, år, sammanhang, form och datum.

Exempel:
Svensson, Anna; student vid Umeå universitet. 2010. Intervju 2010-05-11.

Informant 1: högstadieklass åk 8, i Umeå kommun. 2010. 12 flickor och 12 pojkar, enskilda intervjuer 2010-05-09

Smith, Veronica; professor vid institutionen för fysik, Umeå universitet. 2010. Norrsken, föreläsning 2010-03-12

Observera att e-postadresser som tillhör individer endast ska uppges om innehavaren har givit sitt tillstånd!

Lee, Oscar. 2008. E-mail. 2008-05-13. < oscar.lee@umu.se >

Andrahandskällor

Du ska i första hand använda dig av originalkällor. Ibland går det inte att få tag på originalkällan och då kan det vara rimligt att använda andrahandskällor. Endast andrahandskällan ska finnas med i litteraturlistan.

I följande exempel refererar Sven Svensson på sidan 72 i sin bok "Demokrati"  något ur Arne Kullbergs bok "Fri- och rättigheter i Sverige" från 1832:

Svensson, Sven. 1981. Demokrati. Uppsala: Triad förlag.

Översatt titel

Om du vill ge läsaren en översättning av textens titel gör du det genom att skriva översättningen inom hakparenteser direkt efter originaltiteln:

Ģērmanis, Uldis. 1995. Jaunie laiki un pagātnes ēnas [New times and shadows from the past]. Stokholma: Memento.

Om du inte kan hitta en officiell översättning av en boks titel får du göra översättningen själv.

Källa: Innehållet på denna sida bygger på The Chicago Manual of style. The essential guide for writers, editors, and publishers. 2003. 16 uppl. Chicago: University of Chicago Press.

16:e upplagan av Chicago manual- online