Primärkällor och sekundärkällor

Vetenskaplig information i original (ursprungskällor), en artikel, avhandling eller rapport, kallas för primärkälla (dvs. där något ursprungligen - primärt - publicerats).

En sekundärkälla (andrahandskälla) pekar till en eller flera primärkällor. Hjälpmedel såsom bibliografier och referensdatabaser som har till syfte att underlätta åtkomst av primärkällor kallas sekundärkällor.

Observera att en översiktsartikel där en forskare presenterar och sammanfattar forskning som gjorts inom en del av ett forskningsämne av de forskare som är aktiva inom området är en sekundärkälla. Så om en artikel får beteckningen "Review article" (Översiktsartikel) så är den en sekundärpublikation.

Exempel 1 - primärkälla

I den internationellt högt ansedda tidskriften Nature (15 februari 2001) publicerade forskarna som arbetat med Hugoprojektet en artikel som redovisar projektets resultat.

Exempel 2 - sekundärkälla

I tidskriften Ny Teknik publicerades den 7 mars 2001 en artikel om det internationella Hugoprojektet. 

Exempel 3 - sekundärkälla

I referensdatabaser kan man söka fram bibliografisk information om dessa artiklar. Denna typ av information kallas bibliografisk information.

Exempel 4 - sekundärkälla

I en biologibok för gymnasiet finns Hugoprojektet beskrivet

Informella källor

Informationsbehov kan tillgodoses med såväl formella som informella källor. Med informella källor avses samtal, sammanträden, e-post, diskussionsgrupper, allt som ibland kallas sociala medier, etc.

Fördelen med informella källor är att det är snabbaste vägen att få fram de allra senaste forskningsresultaten. Nackdelen är svårigheten att förmedla exakt information, diagram, tabeller etc. och att det fordrar ett brett kontaktnät.

Formella källor

När nya forskningsresultat publicerats och därmed övergått till att bli formella källor utgör de stommen i den vetenskapliga kommunikationen. Med formella källor avses tryckta dokument såsom protokoll, rapporter, artiklar i tidskrifter, böcker, avhandlingar etc.

Givetvis räknas även elektroniska versioner av det vi kallar tryckta dokument. Detta innebär att det inte spelar någon roll om du använder dig av den elektroniska versionen av en text eller den tryckta versionen av samma text - det är samma text!

Fördelar med formella källor:

• kan spridas till många
• kan kontrolleras och kritiskt granskas
• lätt att referera till
• kan innehålla detaljerad information t ex metodbeskrivningar, diagram, tabeller etc.

Nackdelar med formella källor:

• tidseftersläpning
• fordrar tillgång till medier och databaser samt kunskap om informationssökning