Curmansamlingen

1966 donerades förre riksantikvarien Sigurd Curmans boksamling till biblioteket. Samlingen innehåller främst konst, arkitektur, historia och topografi.

Det finns en särskild kortkatalog till hela samlingen. Denna Curmankatalog är placerad i personalutrymmen. Böckerna är även förtecknade i vår bibliotekskatalog ALBUM och, om de ännu inte registrerats där, i den äldre alfabetiska katalogen. Böckerna är ej till hemlån.

Vem var Sigurd Curman?

I Nationalencyklopedin beskrivs Sigurd Curman på följande sätt av Björn Linn: Curman, Sigurd, 1879-1966, kulturminnesvårdare. Han var från 1906 tjänsteman vid Överintendentsämbetet, från 1910 lärare i svensk arkitekturhistoria vid Konsthögskolan, där han var professor 1912-17, byggnadsråd vid Byggnadsstyrelsen 1918-23 och riksantikvarie 1923-46. Hans arbete bestämde i mycket svensk kulturminnesvård under 1900-talets förra hälft. För sin uppgift utbildade han sig målmedvetet som både arkitekt (1903) och konsthistoriker (fil.dr 1912). Curman var en av initiativtagarna till utställningen av äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910, som följdes av det stora inventeringsverket Sveriges kyrkor, utgivet från 1912 av Curman och Johnny Roosval.

Som medverkande i utredningen om Överintendentsämbetets omorganisation (1913-15), fornvårdskommittén (1913-21) och kulturminnesvårdssakkunniga (1930-37) påverkade Curman kulturminnesvårdens organisation. Under hans tid fick Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer sin moderna karaktär av ämbetsverk, den regionala kulturminnesvården erhöll sin organisation med formellt fristående länsmuseer under chefskap av landsantikvarier, och den riksomfattande inventeringen av fasta fornlämningar beslöts.

Curmans principer för byggnadsvård framställdes i de restaureringsarbeten han själv ledde på ett sätt som blev vägledande för lång tid. Mönsterbildande blev framför allt restaureringarna av Vreta klosters kyrka 1914-17 och Varnhems klosterkyrka 1918-23; bland övriga arbeten kan nämnas Eds, Balingsta och Svärdsjö kyrkor samt, i samarbete med Erik Fant, Sankt Nikolai kyrka i Nyköping och Bjärka-Säby, Bålby och Gimo herrgårdar. Curman hävdade i princip att byggnadens individuella egenart borde vara utgångspunkt, men i praktiken leddes han av en nationalromantisk idealföreställning om det svenska kyrkorummets typ, präglad av inslag från medeltid-stormaktstid med valvmålningar, sluten bänkinredning m.m. Eftersom Curman betraktade 1800-talets nygotik som främmande i denna bild rensade han vanligen bort spår av den.

Son till Carl Curman, far till Jöran Curman och farfar till Peter Curman.

Litteratur: A. Schück & B. Thordeman (utg.). Ad patriam illustrandam, hyllningsskrift till Sigurd Curman 30 april 1946 (1946)

Sök böckerna i Curmansamlingen i Äldre alfabetiska katalogen