Vetenskapliga texter

Forskningsresultat kan publiceras i en mängd olika former. Som artiklar i tidskrifter, forskningsrapporter, avhandlingar, böcker, proceedings/konferenspublikationer, m.m.

För att bedöma kvaliteten och tillförlitligheten i en vetenskaplig publikation måste du ta reda på en del saker. Dels bör du ta reda på vilken granskning och kontroll som dokumentet genomgått, dels hur länge sedan det är publicerat. Har en granskning gjorts av sakkunniga, dvs. disputerade forskare, innan publicering anses (inom många ämnen) publikationen ha en större vetenskaplig tyngd än de som inte utsatts för en sådan granskning. Denna procedur kallas "peer review" på engelska och kollegial granskning på svenska.

Om en vetenskaplig text är gammal kan det finnas nyare texter som kan vara mer aktuella att använda - forskningen antas gå framåt och normalt brukar nyare vetenskapliga artiklar bygga på den äldre forskningen plus att de innehåller nya resultat och slutsatser. Hur gammal en artikel ska vara för att räknas som gammal varierar kraftigt mellan olika ämnen, någon enkel tumregel kan inte ges.

Vad är vetenskap?

Vad som är vetenskapligt eller ej är i hög grad en fråga om värdering och tolkning, och kan se olika ut inom olika vetenskaper eller vetenskapliga traditioner.

Vilken publikationstyp man väljer för att presentera sina resultat kan variera mellan olika ämnesområden. Inom naturvetenskap, teknik och medicin är den vetenskapliga artikeln det dominerande sättet att publicera nya resultat. Inom humaniora och samhällsvetenskap är det vanligt att dessutom publicera sig i böcker och rapporter.

Här följer en checklista som hjälp för att avgöra om en publikation kan vara vetenskaplig:

• Författaren är forskare vid ett universitet eller motsvarande institution.
• Litteraturförteckning / källhänvisningar finns i form av en referenslista. Vanligen placerad sist i publikationen. Kan ibland finnas efter varje kapitel om publikationsformen är en bok.
• Tidskriften finns med i en ämnesdatabas för vetenskapliga tidskrifter.

Därefter återstår analys av själva texten. Följande frågor ger svar på om artikeln är en primär vetenskaplig källa:

• Texten redovisar eller hänvisar till författarens egen forskning.
• Författaren strävar efter en saklig, vetenskaplig framställning.
• Påståenden utanför den egna forskningen bekräftas genom källhänvisningar.

OBS! Även när forskare skriver om vad de själva har kommit fram till så brukar de hänvisa till vad andra har gjort - om inte annat i den del där de ger en introduktion till vad de själva har gjort och i diskussionsdelen.

Olika typer av tidskrifter

När det gäller tidskrifter är det viktigt att kunna skilja på vetenskapliga, populärvetenskapliga och andra typer av tidskrifter t.ex. fackliga tidskrifter. Det finns många olika utgivare och många olika målgrupper. Särskilt skillnaden mellan en vetenskaplig och populärvetenskaplig tidskrift är i förstone inte alltid helt enkelt att avgöra eller att avgöra om en facklig tidskrift kan innehålla vetenskapliga artiklar.

För att lära känna en tidskrift och bedöma dess relevans kan det vara bra att titta närmare på: utgivare, syfte, tänkt läsekrets, ämnesområde, nivå på innehållet, vilken typ av artiklar som publiceras i tidskriften etc.

Tips: Se efter om du kan hitta informationen om målgrupp och syfte. Den brukar finnas lätt åtkomlig både i de tryckta häftena och i tidskriftens webbversion - på tidskriftens hemsida.

Populärvetenskapliga tidskrifter

Populärvetenskapliga artiklar är skrivna för en bred allmänhet för att informera och roa. De kan tjänstgöra som utgångspunkt för att få inspiration och grundläggande förståelse för ett problem- eller ämnesområde, men räknas inte som vetenskapligt vederhäftiga. Scientific American är ett exempel på en populärvetenskaplig tidskrift på engelska och Forskning & framsteg är ett exempel på svenska.

Vetenskapliga tidskrifter - primärpublicering

Tidskriften skall innehålla originalartiklar, det vill säga forskningsresultat som publiceras för första gången. En vetenskaplig artikel som innehåller en forskares egna (nya) forskningsresultat kallas också för primärkälla.

Kollegial granskning/peer review

Publicering i tidskriften föregås ofta (vanligast inom naturvetenskap och medicin och vissa delar av samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning) av en ingående granskning som kallas peer-review av artikelns innehåll och form.

En tidskrift har ett redaktörsråd (eng. editorial board /advisory board), som består av forskare inom tidskriftens ämnesområde. Dessa forskare - samt andra ej namngivna forskare - granskar inkomna artiklar och gör en bedömning av artikelns vetenskapliga kvalitet. De värderar metodval, observationer och eller insamlade data, slutsatser och vetenskapsteoretiska ansatser. De bedömer om författarens slutsatser har stöd av det presenterade resultatet och om dessa kan relateras till syftet med forskningen. Om något är oklart men manuskriptet anses intressant får forskaren möjlighet att omarbeta och/eller komplettera sitt manuskript innan den godkänns för publicering.

Science och Nature är två exempel på vetenskapliga tidskrifter med hög renommé.

Vetenskapliga artiklar

En vetenskaplig artikel följer ofta en bestämd mall (kallad IMRaD), där följande moment ingår:

Abstrakt eller sammanfattning (eng. abstract)

En kort sammanfattning av artikelns syfte, metod, resultat och slutsatser. Bra att läsa för att få en överblick av innehållet i artikeln.

Introduktion (eng. introduction)

Artikeln inleds ofta med en bakgrundsbeskrivning som oftast innehåller en genomgång av tidigare relevant forskning. Syfte och frågeställningar presenteras samt de avgränsningar som gjorts.

Material och metod (eng. material and methods)

I metodavsnittet beskrivs de metoder och material som använts. Beskrivningen skall vara så detaljerad och noggrann att andra forskare kan bedöma tillförlitligheten och trovärdigheten och kunna upprepa försöken. Metodbeskrivningen kan bestå av hänvisningar till andra publikationer där metoden/-erna är utförligt beskrivna.
Om artikeln är helt teoretisk finns givetvis ingen beskrivning av material.

Resultat (eng. results)

Här redovisas forskningsresultaten. Vid behov illustreras resultaten med hjälp av t ex tabeller, diagram, fotografier, mm.

Diskussion och slutsatser (eng. discussion and conclusions)

I detta avsnitt ägnar sig författaren åt att värdera de resultat som presenterats. Metodologiska överväganden diskuteras liksom hur resultaten förhåller sig till tidigare forskning inom det aktuella området.

Referenser (eng. references)

Alla källor som forskaren har använt sig av ska finnas med i referenslistan. Hur referenslistan ska se ut beror på dels vilka typer av källor som använts, dels på hur man brukar göra inom respektive vetenskapsområde samt slutligen på hur den tidskrift där artikeln är publicerad väljer att utforma listan på använda källor.

Litteraturförslag

Day, Robert (1998): How to write and publish a scientific paper. Phoenix: Oryx Press.

Jarrick, Arne (1996): Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur.

Swales, John M. (2004): Academic writing for graduate students. Ann Arbor: Univ. of Michigan Press.

Du kan lätt hitta fler böcker på biblioteket.