Exempel på källor
Artiklar
Ingår i tidskrifter. Vanlig publiceringsform för forskare. Läs mer om vetenskapliga artiklar
Avhandling (eng. thesis, dissertation)
Doktorsavhandlingar (dissertation eller thesis) är det vetenskapliga verk som krävs för doktorsexamen. Licentiatavhandling är en lägre grad av examen som kan avläggas efter grundexamen men före doktorsexamen. Sök avhandlingar
En avhandling är antingen monografisk (en bok) eller en sammanläggningsavhandling (består vanligen av en 30-50 sidor lång s.k. kappa (en text som sammanfattar det doktoranden har gjort och kommit fram till) plus ett antal artiklar och manuskript.
Bibliografi
Systematiskt eller alfabetiskt uppställd förteckning över publikationer (böcker, rapporter, avhandlingar, artiklar, m.m.) som har något gemensamt t.ex. ämnesområde, utgivningsland, författare, språk. Tryckta bibliografier ersätts i allt större utsträckning av databaser.
Bibliotekskataloger
Förteckning över de böcker, rapporter, tidskrifter etc. som finns på ett visst bibliotek. Finns i allmänhet fritt tillgängliga via Internet.
LIBRIS är de svenska universitets- och högskolebibliotekens gemensamma katalog. Den visar vilka böcker och tidskrifter som finns på de svenska universitets- och högskolebiblioteken samt vissa specialbibliotek. I LIBRIS finns den svenska bokutgivningen sedan 1866. Andra bibliotek
Biografi
En persons levnadsbeskrivning, nedtecknad av någon annan. Jfr självbiografi - där en person skriver om sig själv.
Citeringsindex
I ett citeringsindex (en citeringsdatabas) ges information om hur en viss författare eller artikel blivit citerad.
Dagstidningar
Artiklar från dagstidningar ger kortfattad och översiktlig information om aktuella nyheter/frågor, debatt, trender och opinion. Äldre dagstidningsartiklar ger information om idéer, problem och händelser vid den aktuella tiden. Målgruppen för dagstidningen är ofta en bred allmänhet men stora variationer finns i nivå på såväl ämnesinnehåll som språk och stil. Dagstidningar är oftast tryckta, men utkommer även i andra format såsom, mikrofilm, mikrofiche, filer i fulltextdatabaser samt på tidskriftens egen webbplats. Mer om dagstidningar
Databaser
Den vetenskapliga litteraturen har för länge sedan nått en sådan omfattning och växer så snabbt att traditionella rutiner för sökning via tryckta innehållsförteckningar, årsregister och bibliografier blivit otillräckliga. Med datorns hjälp kan man sedan 60-talet utföra effektiva sökningar efter litteraturreferenser och fulltext. De flesta databaser har sitt ursprung i ett tryckt dokument.
Databaser är tillgängliga via kommersiella databasvärdar som samlar flera databaser och marknadsför och distribuerar dem med ett gemensamt sökspråk. Databaser produceras av bibliotek, organisationer, institutioner, företag m.fl. Producenten avgör vad databasen ska innehålla, t ex tidskriftsartiklar men inte böcker, ämnesområde, språk, nivå etc. Olika databaser kan ha olika uppbyggnad, ämnesord och sökspråk. Vid första anblicken kan detta vara förvirrande men grunderna i sökteknik är lika i de allra flesta databaser. Många av de databaser som innehåller information, referenser, artiklar etc av intresse för högre studier och forskning är avgiftsbelagda. Universitets- och högskolebibliotek prenumererar på databaser och håller dem tillgängliga via sin webbplats.
Olika typer av databaser
Bibliografiska databaser/Referensdatabaser
Ger bibliografisk information dvs. man får uppgift om författare, titel, publiceringsår etc. I allt fler databaser finns även en sammanfattning av artikeln (abstract).
Fulltextdatabaser
Innehåller hela dokument i fulltext. Fulltextdatabaser kan innehålla tidskrifter i fulltext, skönlitteratur, myndighetsdokument etc.
Faktadatabaser
Publicerar fakta i form av figurer, foton, tabeller, text etc. Hänvisningsdatabaser ger referenser till pågående projekt och kontaktpersoner (experter).
Citeringsdatabaser
Ger information om i vilka artiklar en författare eller en viss artikel citerats. Detta är till god hjälp för att söka fram ytterligare relevanta artiklar inom ett ämnesområde.
Bilddatabaser
Innehåller grafiskt material.
Debattartiklar
Författaren har tagit ställning i frågor inom ett område och förmedlar i debattform ideologier, erfarenheter, åsikter, etc.
Encyklopedier / uppslagsverk
Ett bokverk med ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område. Artiklar i encyklopedier ger bred bakgrundsinformation. Uppställningen kan vara systematisk eller alfabetisk. I Sverige kallas encyklopedier ofta uppslagsböcker eller uppslagsverk, tidigare också konversationslexikon, till skillnad från ordböcker och språklexikon (Nationalencyklopedin, 1991 band 5, s 477). I biblioteket finns såväl tryckta som elektroniska encyklopedier.
Facklitteratur
Litteratur skriven av en forskare eller person som är väl insatt i ämnet. Flera forskare/experter kan delta i en bok med sin syn på ett ämne. Facklitteratur är oftast ämnesmässigt smalare än läroböcker.
Festskrift
En bok innehållande artiklar, skrivna av olika personer, och som utges med anledning av ett jubileum eller för att hedra en framstående person. Festskrifter är av stort värde inom bl.a. rättsvetenskap.
Forskningsrapport - se Rapporter.
Grå litteratur/grått material
Dokument (ofta rapporter) utgivna av myndigheter, organisationer (ej kommersiella förlag) som trycks och sprids i få exemplar. Idag publiceras en hel del av dessa även elektroniskt på respektive myndighets webbplats.
Handböcker
En handbok är en "bok som ofta används; vanligtvis en kortfattad men någorlunda fullständig översikt eller vägledning inom ett ämnesområde. Benämningen handbok används även ofta för uppslagsbok, större lärobok eller kompendium" (Nationalencyklopedin, 1992 band 8, s 366).
Handboken är en delmängd av alla böcker som kan kallas fackböcker.
Handskrift
Ett för hand skrivet eller avskrivet original. Kan ha formen av en bok.
Konferenstryck/konferensrapporter/proceedings
Sammanställning av konferensdeltagarnas artiklar eller sammanfattningar av dessa, liksom sammanfattningar av de resultat som presenteras i konferensers posterutställningar. Konferenser har ofta egna hemsidor där man kan ta reda på syftet, läsa abstracts och ta del av information om talare, organisationer samt institutionerna som anordnar eller tar del i konferensen.
(Jfr även med symposier, seminarier, osv. Kärt barn har många namn.)
Lexikon
Ordbok och lexikon är "… ordnad förteckning över en väsentlig del av språks ord …". (Nationalencyklopedin,1994 band 14, s 471). Med ordbok avses vanligen ett enspråkigt verk, ett lexikon är oftast tvåspråkigt.
Läroböcker/kursböcker
I allmänhet skrivna för en speciell målgrupp. Läroböcker systematiserar ofta kunskapsläget inom ett ämnesområde och ger en överblick inom ämnet. Innehåller ofta en blandning av forskningsbaserad kunskap och ej verifierad kunskap samt författarens egna åsikter, påståenden och definitioner.
Myndighetsinformation
Publikationer utgivna av lokala, statliga och internationella myndigheter (stat/landsting/kommun). Kan finnas publicerad både i tryckt form och på respektive myndighets webbplats. Innehåller vanligen fakta såsom förordningar, lagtexter, statistik, konsumentinformation, publikationer såsom böcker, tidskrifter, bibliografier, broschyrer, kartor, adresser m.m.
Offentligt tryck
Dokument av olika slag som utkommer som resultat av den offentliga förvaltningens arbete, t.ex. riksdagens protokoll, statliga utredningar och statistik. Offentligt material finns bland annat tillgängligt på regeringens och riksdagens webbplatser.
Ordbok
En alfabetiskt ordnad förteckning över ord med information om definitioner, uttal etc. Se även lexikon.
Patent
Ett dokument (i lag reglerat) som ger uppfinnare ensamrätt till en uppfinning.
Rapporter/working papers
En institution, myndighet eller ett företag som bedriver forskning ger i regel ut en eller flera rapportserier. Forskningsrapporter utgör en snabbare publiceringsform än den vetenskapliga artikeln eller en bok. Här kan man ofta ta del av aktuell och pågående forskning.
Referenslitteratur
Kan vara bibliografier, encyklopedier, handböcker, ordböcker och lexikon. Dessa får endast användas i biblioteket.
Självbiografi
En persons berättelse om sitt liv
Skönlitteratur
Romaner, noveller, dramatik och lyrik.
Tidskrifter
Periodisk skrift som utkommer med längre tids mellanrum än en tidning. Ett stort antal tidskrifter publiceras numera i såväl pappers- som elektronisk form. Det finns även tidskrifter som enbart publiceras elektroniskt.
Årsböcker
Dessa innehåller ofta aktuell information och presenterar forskningsfronten inom ett ämnesområde. Det finns även mer allmänt skrivna årsböcker som presenterar händelser i t.ex. sport eller världspolitiken.
Bild: Elin Berge